Det är lönsamt att vårda,

det öppna kunskapsseminariet om Parkinsons sjukdom som hölls i Linköping den 29 november i Föreningshuset Fontänen var mycket välbesökt. Ca 110 personer hade mött upp.. Programmet innehöll följande inslag:

*  Överläkare Nil Dizdar, vid neurokliniken US i Linköping/speciellt rörelserubbningar, berättade om de medicinska alternativen vid behandlingen av Parkinson.

*  Birgitta Bringer, parkinsonsjuksköterska om teamarbete i parkinsonvården

*  Enhetschef Annica Insulander, leg. sjukgymnast presenterade med hjälp av kollegan Ann-Charlotte Åberg, verksamheten vid Rörelse och Hälsa Neuro i Linköping

 Minnesanteckningar från Nil Dizdars föredrag kommer här. Övriga i nästa nummer.

 Vi började med att se en video-film. Den berättade om bristen på dopamin hos pat med PS, om dosglapp och att symptomen kan se mycket olika ut hos PS.

Vi fick följa patienten Alf 55 år som fick sin diagnos 3 år tidigare, och ”hans” val av medicinering. Han fick börja med Cabaser men bytte till Sifrol ½ år senare, vilket gav honom vissa biverkningar.

Filmen diskuterade dosglapp och wearing off problematiken. Alf blev senare inställd på Madopark x 4.

Som stöd för behandlande läkare kan ett utarbetat frågeformulär vara till stor nytta. Där kan PS-pat enligt en enkel metod fylla i sin speciella besvär genom att besvara 19 frågor kring de dagliga svängningarna.

Man anser att PS-symtomen visar sig när ca 70-80 % av hjärncellerna i hjärnans område Striatum har degenererat.

Vissa patienter kräver tätare medicinering under morgon och förmiddag.

L-dopa-studien visar på differenser i medicinintaget.

Fördelen med Stalevo skulle vara –förtätnad effekt med mindre biverkningar (jämfört med Tasmar och Comtess). Även prep som Cabaser och Pravidel diskuterades.

Avgörande synpunkter för val av preparat är – pris, säkerhet, biverkningar och farmakodynamik.

Filmen belyste också problematiken för anhöriga till Parkinson-patienter.

Vikten av att fortsätta med ”vanliga” aktiviteter är stor – speciellt sådana som är lustfyllda. 

Nil Dizdar berättade kring underrubriken ”Hur tänker läkaren tillsammans med patienten och teamet?”

Lite siffror kring PS:

*  Incidensen är 15 insjukna pat / 100 000 inv./år

*  Prevalensen är  1 %  på pers > 60 år

*  Det skulle innebära ca 200 pat i Linköping

*  Eller ca 650 pat i Östergötland

*  Ålder för insjuknande är oftast mellan 55 – 60 år ; över 60 år endast 1 % med PS

 Fortfarande vet man ännu inte orsaken till PS. Teorierna är många; ex miljöpåverkan eller infektioner.

Studier med nervgifter visar på liknande symptom, men ej ”klassisk” PS.

Epidemiologiska studier visar på att det finns en överfrekvens av PS hos lantbrukare.

Välmeriterade och intressanta föreläsare tillsammans med vår ordförande:

Bertil – Nil – Conny – Annica – Birgitta – Ann-Charlotte

 Förändringar i Striatum ger rörelsesvårigheter medan skador i hjärnbarken påverkar kroppens ”belöningssystem”. Lillhjärnan kan också vara påverkad, vilket då kan leda till problem med balansen.

 En minskad tillförsel av signalsubstansen dopamin ligger till grund för behandlingen.

Tyrosin -> l-dopa -> dopamin -> frisättning -> feedback i nervcellen och synapsen.

Den medicinska utredningen kring PS  vid neurologen i Linköping grundar sig på

klinisk undersökning

olika röntgen undersökningar som MRI (magnetkamera)- CT ( pet scan)- DAT (datscan)

L-dopa- test  (försök med provmedicinering), ev också mätningar på cerebrospinalvätskan i ryggmärgen

Differensialdiagnostik mellan PS och PS+ görs bl a i Göteborg.

 PS kan delas upp i olika faser

*  tidig fas  2 – 5 år

*  fluktuationsfas: jämn läkem effekt

*  dosglapp, överrörlighet

*  komplikationsfas: lite biverkningar

*  on / off problematik, svår stelhet

*  blodtrycksfall vanligare

vilket kan mötas med sjukgymnastik, arbetsterapi och dietterapi

Dosglapp, överrörlighet och ”frysningar” beror på förändringar i hur patienten svarar på sin behandling utefter ett tidsperspektiv.dvs förändringar i det man kallar ”terapeutiskt fönster”.All medicinering går ut på att optimera läkemedlets effekter i terapeutiskt fönster.En hjälp i detta är att patienten ex för ett veckoschema över lm-effekter.

L-dopa kan tillföras kroppen antingen peroralt (tablett),duodenalt (genom huden till magsäcken direkt) eller intravenöst (i blodådern) för att ge olika snabba /jämna effekter.

Duodenal tillförsel till tunntaren via magsäcken görs medels en automatisk (inställd) pump man bär på kroppen (magen).

 En studie på 16 patienter med denna metod i 14 dagar visade positiva effekter även efter 5 månader, - speciellt på överrörlighet (sämre på stelhet).

Man kunde visa att ett snävt terapeutiskt fönster dag 1, hade vidgats betydligt vid mätningar dag 6 och dag 10.

 Nil Dizdar talade också om lm-effeker med agonister och antikollinergika som Pargisan och Akineton samt speciellt om Apomorfin (ej ett morfin!) som är till stor hjälp vid ”frysningar”. Ej lämpligt att ta vid svårt blodtrycksfall, hallucinationer eller förvirringstillstånd.

 Andra operativa metoder att behandla PS är:

*  thalamotomi, avbränning av nerver i hjärnan

*  elektrostimulering av nerver

*  transplantation av celler från binjurebarken, celler från foster, stamceller (kan dock tillväxa till tumör)

 Svenska Neurologföreningen har satt upp målsättningar för framtida vård;

*  likvärdiga regionplaner

*  2 läkarbesök per år  (kan f n. ej uppfyllas i Linköping)

*  telefonrådgivning hos specialistsjuksköterska

*  utbilda personal i hemtjänsten & social service ( ej ännu i Linköping)

*  kvalitetssäkring

 Åhörare frågade om arvet hade betydelse att få PS?

 Nil Dizdar berättade att man hittat gener med 15 olika förändringar som kunde ge ”gen-svaghet” ( mot ev miljöeffekter?)

Man räknar med att ca 15 % av Parkinson kan vara ärftligt betingat.

 82-årige Evert Karlsson berättade med tacksamhet hur bra Duodopapumpen fungerade för honom och tackade Nil Dizdar och Birgitta Bringer med en blomma .

 Noterat av Lars-Bertil

 ….. fortsättning följer i nästa nummer!